En god vän läser just nu "
Tidsrevyn" årg.
44-45. Det är en pro-tysk, pro-nazistisk månadstidning som kom ut med 24 nummer per år under krigstiden. Han rapporterar hur "Tidsrevyn" för det här sista åren bibringade läsaren en bild av lugn rättvisa, en överlagd och sansad kamp för civilisationen och det tyska folkets rättigheter. Ungefär som Expressens och DN:s ledarsidor idag. Tidskriften ger, rapporterar han, en förförisk bild av den Nyordning som ska växa fram. Det hela slutar dock snöpligt med att tidskriften läggs ned därför att pengarna tryter och Tyskland besegras i kriget. Men
intill den sista sidan, rapporterar vännen,
så vidmakthålls den grandiosa lögnen: att det här ett rättvis krig och att människorna i Europa kommer att tacka Tyskland för segern över kosmopolitisk judendom och kommunism. Som han påpekar, det var denna vision som dåförtiden backades upp av många framstående företagschefer både i Europa och USA och logotyper som Mercedes, BMV, Wella, Pelikan, Astra, Osram osv.
[
Tillägg 2005-08-16: Ett par citat ur Tidsrevyn finner du här: http://life.lege.net/viewtopic.php?p=83#83.]
Jag läser en bok av Zygmunt Bauman som heter "
Auschwitz och det moderna samhället". Boken gör tydligt att det är byråkratin och det moderna samhället som möjliggjorde förintelsen. Att den växte fram som en byråkratisk lösning på ett "problem", som en gång formulerats politiskt utanför byråkratin och sedan getts till den byråkratiska apparaten att lösa. Då, den gången, formulerades det ursprungliga problemet "
judefrågan". I vår tid kan vi se "
muslimsk terrorism frågan". Egentligen ser jag ingen anledning till att förmoda att slutresultatet av att ge "en fråga" av denna eller liknande art ("
invandrarfrågan"?) till det moderna samhällets byråkrati skulle behöva bli mindre fruktansvärt än under Nazi-tiden. Redan i dag sker hanteringar i "invandrarfrågan" som har fått mig att gå i taket och vilja sända in ansvariga handläggare på livstids fängelse.