Friday, August 17. 2007
av Jan-Olof Rönn
2007-08-15 16:25:29
Öppet brev till P1 <P1@sr.se>, Konflikt SR <konflikt@sr.se>, God morgon världen <gmv@sr.se>, ledarredaktionen DN <ledarredaktionen@dn.se>, Rapport SVT <rapport@svt.se>, Aktuellt SVT <aktuellt@svt.se>, Medierna Åke P <medierna@sr.se>, Publicerat@sr.se, och till en mediekritisk mailinglista, bl.a..
Hej.
Lyssnar på reprisen av "Korrar spekulerar".
Slås av den aningslöshet, verklig eller spelad, som blir tydlig när frågan om objektivitet och likriktning ställs. I detta fallet blev exemplen de bulgariska sjuksköterskorna i Libyen respektive CIAs kidnappningar och flygningar till tortyrfängelser inklusive Guantanamo.
Kjell-Albin A beskriver länge och ingående hur sjuksköterskorna och läkaren torterats och hur "klockrent" rapporteringen om detta diktatoriska lands säkerhetsstyrkor är och hur de hanterar sina fångar. Journalisterna hade bara gjort rätt. (Applåder från publiken(?) eller kollegorna(?))
När det gällde den demokratiska staten USAs tortyrmetoder fick vi ingenting veta av K-A A.. Han blir tydligen inte lika upprörd över att demokratin USA tillfångatar på svensk mark personer för att tortera och utan dom fängsla dem. Jag tycker ju annars att det borde vara mer på sin plats att anklaga demokratier för att utföra sådant som diktaturer brukar göra. Det måste väl finnas skillnader mellan demokratier och diktaturer, eller? Borde inte K-A A vänta sig bättre uppförande av demokratin USA?
Tydligen inte, märkligt. Vi fick veta att det var det den journalistiska verksamheten som gjort att flygningarna uppmärksammats. Jag som lyssnat noga vet att den "nyheten" fick vänta mycket längre än "nyheten" om de bulgariska sjuksköterskorna innan den publicerats. Vissa nyheter är mycket långsammare än andra, som ni vet.
Att man i Italien har åklagat CIA-agenter för liknande "renditions" men inte gjort det i Sverige, och att inga svenska journalister reagerat på detta, var alla korrar noga att hålla tyst om. K-A A kommenterade inte detta heller.
Ingen förklaring till varför svenska myndigheter, regeringen och SÄPO, har klarat sig undan frågvisa journalister om varför Sverige inte åtalar CIA-agenter.
När den svenske Guantanamofången efter två år frigavs och återvände till Sverige möttes han av många journalister på sin presskonferens. Många tycker att journalister alltför ofta använder sig av plattityder vid intervjuer. En sådan är; "Hur känns det?", att ha gjort mål, vunnit Vasaloppet, gift sig eller liknande.
Till en person som torterats av demokratin USAs experter borde denna fråga vara på sin plats. Men icke. Vad är det som gör att en samlad svensk journalistkår inte ställer denna fråga till en USA-torterad svensk?
Samtliga journalister ställde istället samma frågor som torterarna gjort i två år; "Vad gjorde du i Afghanistan, Varför var du där?" Ingen enda ställde den i detta sammanhang mycket relevanta frågan; "Hur mår du?" Varför ställer svenska journalister samma frågor som torterare till tortyroffer??
Gör man det till alla tortyroffer?
Det kan väl knappast vara något man lär sig på journalistutbildningen? Nog är det anmärkningsvärt?
Jag förundras över den försvarsmekanism som blir så tydlig hos er Korrar/journalister, när ni ifrågasätts.
Är den så automatiskt/internaliserat att det sker av sig själv? Tror ni verkligen att inget av det ni gör/prioriterar kan ifrågasättas?
Jag vill verkligen veta, så mycket tacksam för svar.
Hälsningar
Jan-Olof Rönn
2007-08-15 16:25:29
UTSKRIFTSVÄNLIG VERSION PDF "printout"
Se även En ödesdiger undfallenhet, Gamla nyheter om fd Jugoslavien, DN-begravningar och andra artiklar du inte skrivit, fortsättning här på Intelligentsians blockering, och missa inte Jan-Olof Rönns texter på www.janolofronn.se. Alldeles särskilt inte artiklarna om Mediernas uppgift samt om hur Medie-Begravningar går till!
Andra bloggar om: Korrar spekulerar, Jan-Olof Rönn, Öppet brev, bulgariska sjuksköterskorna i Libyen, flygningar till tortyrfängelser, Guantanamo, CIA, Sverige, journalister, USA-torterad svensk, frågor till tortyroffer
|