Monday, November 13. 2006
av Jan-Olof Rönn
2006-11-13
Under alla år jag studerat de svenska medierna har jag aldrig sett något liknande det som sker just nu.
Mycket är sig likt. T ex den antikommunistiska rapporteringen från Nordkorea. (Få länder i världens periferi är så välbevakade som detta land.) De regelbundna kritiska rapporteringarna från och om Kuba, Nicaragua och Venezuela är också som de brukar.
Tystnaden om verkligt betydelsefulla händelser, som valfusket i USA, är öronbedövande.
Inte ett knyst.
Så mycket är som det brukar.
Vad är då det nya som jag aldrig tidigare hört och sett?
Jo, GP:s artikel om Carl Bildts aktier. På första sidan; att Bildt blivit rik på porr och vapen. Och uppföljaren i SvD där Bildt jämförs med krigsförbrytaren Kissinger.
I den mån medierna kritiserat den politiska makten har det varit fler socialdemokratiska än borgerliga höjdare som granskats. På samma sätt som den offentliga verksamheten, som alltså inte annonserar och därför inte kan "hämnas" med uteblivna annonser, alltid kritiserats hårdare än den annonserande ekonomiska makten/näringslivet, har socialistiska politiker varit hårdare synade än borgerliga.
Denna trend verkar inte gälla just nu. Den nya regeringens ministrar fick vara med om ett drev som liknar det som tidigare endast drabbat sådana som Gudrun Schyman och Mona Sahlin.
Och nu detta med Carl Bildt. Vad skall jag tro?
En tanke är att det är på samma sätt som när eliten/medierna kommenterade cheferna i Enron; det var några "ruttna äpplen". "Felet"(?) låg i enstaka personer, inte i systemet. Detta är mycket vanligt när det gäller rapporteringen om kommunism/socialism kontra västerländsk marknadsdemokrati. I det ena fallet är det ett systemfel.
Socialism/kommunism är ett system, som inte kan fungera, är det viktigt att vi tror. När det gäller kapitalismen är det inte ett systemfel. När det brister någonstans är det på grund av några enstaka individer - de berömda "ruttna äpplena". Systemet kapitalism kan naturligtvis inte vara fel, enligt våra medier.
Kopplingen, som vi "måste" tro på, är att demokrati inte kan finnas utan kapitalism/nyliberal marknadsekonomi.
Alltså måste alla brister kunna förklaras med att det är enstaka individer, som brister. Jag tänker att samma brist på "systemfel" kan vi finna i dagens Kina.
Där rapporteras regelbundet att mycket högt uppsatta personer dömts till långa fängelsestraff och även till döden. Åtminstone jag har inte hört eller sett några kommentarer om att den kinesiska eliten har ifrågasatt om deras system har något med de upptäckta felen att göra. Det är individen som blir syndabock.
Kanske är det så att det i alla statsskick finns en blind fläck för det som ligger nära.
Fisken i vattnet vet inte om att den befinner sig i vatten förrän den kommer upp ur det.
Vad förklaringen än är; inte på femtio år har jag sett något liknande det som nu har visats i våra medier med "dreven" mot borgerliga ministrar och inte minst Carl Bildt.
Jan-Olof Rönn
2006-11-13
UTSKRIFTSVÄNLIG VERSION
|